Scones

Här kommer det utlovade sconesreceptet till slut! Det här är en brittisk variant som blir lite sprödare och luftigare än våra sedvanliga “svenska” scones. Degen innehåller ägg och kylskåpskallt smör, och tricket är att arbeta degen ganska kort, gärna för hand, för att sconesen ska bli spröda och goda. Kavla sedan ut degen ganska tjockt för att få höga bröd.

Servera gärna sconesen med smör och sylt, eller clotted cream eller mascarpone. Ät dem nygräddade och frys in om några blir över.

SCONES

cirka 10 mindre scones
3,5 dl (210 g) vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 krm salt
0,5 dl strösocker
75 g kylskåpskallt smör
1 ägg
0,5 dl mjölk, fil eller yoghurt
1. Mät upp mjöl, bakpulver, salt och socker i en bunke.
2. Tillsätt smöret i mindre bitar och arbeta in i mjölblandningen med fingertopparna till en smulig massa.
3. Vispa ihop ägget med mjölken och rör ner i mjölblandningen. Arbeta snabbt ihop till en fast deg. Du kan även köra ihop degen snabbt i en matberedare eller hushållsassistent.
4. Kavla ut degen ganska tjockt (1-2 cm) och ta ut små rundlar, drygt 5 cm i diameter, med ett kakmått eller glas. Lägg sconesen på en plåt klädd med bakplåtspapper. Grädda bröden i mitten av ugnen i 225 grader i cirka 10 minuter. Låt svalna lite.

Mums mums!

För 2½ år sedan gjorde jag och fotograf Ulrika Pousette ett receptjobb för tidningen Mitt Kök med tema skumtoppar/ gräddbollar/ mums-mums/ kokostoppar eller vad man nu vill kalla det. I samma veva lovade jag att jag skulle lägga upp recept här när det hade publicerats, och sedan dess har jag längtat och väntat och tjatat, men vad jag vet har det ännu inte dykt upp i tidningen. Så nu ger jag upp! Här kommer först bilderna som en liten teaser, och så fort jag hinner sitta vid datorn igen ska jag även lägga upp recept.

Skumtoppar med lime och mjölkchoklad.

Skumtoppar med mint och mörk choklad

Skumraketer

Skumtoppar med blåbärspulver och vit choklad

Radiokakor

Förra veckan kom Birgitta Rasmusson och Tomas Tengby hem till mig på fika och så pratade vi om nya och gamla upplagor av Sju sorters kakor för P1 Meny. Så himla trevligt sällskap, och väldigt roligt att få höra Birgitta berätta om sitt arbete med de tidigare upplagorna. Nu kan du också lyssna på webben eller på reprisen som sänds i P1 på söndag klockan 13:30.

Jag hade bara hunnit baka två sorters kakor (så skämmigt), Märtas skurna chokladkakor och sirapskakor, men vi kompletterade med kanelhjärtan, kardemummakakor, ungherrar och kattungor från fina lilla Norra Strandbageriet på Pontonjärgatan på Kungsholmen. Nya upplagan av boken kommer förresten ut vilken dag som helst!

Bryderier

Förlåt att jag tjatar om det här med Sju sorters kakor, men det är det enda jag tänker på nu för tiden. Här kommer några fler funderingar jag skulle bli så glad om ni kunde hjälpa mig med:

Är det någon som har gjort smördeg ur boken och använt sig av tipsen och steg-för-steg-bilderna? Sidan 137 i 1995 och 2005 års upplaga. Kändes det tydligt och bra? Jag själv har lite svårt att hänga med i beskrivningen.

Sedan undrar jag om ni någonsin har läst igenom det pedagogiska uppslaget om köksmaskiner på sidan 12-13? Det är en genomgång av hur man använder elvisp, matberedare och så vidare, men ingen av dessa apparater är ju direkt nymodigheter i köken. Skulle jag kunna vara så vågad att jag stryker detta uppslag, eller tror ni att läsarna kommer att stå handfallna i sin maskinpark? Som kuriosa kan jag nämna att inget av detta finns med i min upplaga från 1947, och i mormors gamla upplaga från 1975 handlar det främst om att välja “en stor träsked, som man kan få ett stadigt grepp om” för att arbeta tunga och stora jäsdegar. Elvisp tipsar de också om ska jag medge, men timer kallas charmigt nog för “signalur”.

Det sista kapitlet i boken kallas “Baka utan ugn” och innefattar friterade bakverk, chokladbollar och rån. Men är det inte ett lite förlegat begrepp? De flesta har ju ugn hemma nuförtiden, och det är sällan man ställer sig frågan om man ska baka med eller utan ugn.

Det slog mig också att det inte finns scones med i boken. Skandalöst! Det ska jag ändra på. Det finns dock med i upplagan från 1947. Det finns heller ingen smulpaj med (eller hallongrottor, kladdkaka eller kolakakor, men det har vi ju diskuterat tidigare). Borde man ha med smulpaj, eller är det mer en dessert än en kaka? Men det är ju så gott! Hur är det med cheesecake, borde inte det kunna smyga in i boken som en tårta?

Det finns en utförlig beskrivning på en helsida om hur man gör skorpor. Jag är lite sugen på att stryka den. Främst för att det känns lite oskäligt att lämna så mycket plats åt hur man bakar något så pass ovanligt när det inte beskrivs noggrant hur man bakar till exempel maränger eller biskvier. Vad tycker ni?

Bilden på smulpaj har ingen mindre än Ulrika Pousette fotat!

Kakfunderingar

Nu börjar jag till slut komma igång lite med jobbet att revidera Sju sorters kakor inför den nya upplagan. Hittills har det bara varit mycket snack men lite verksamhet från min sida.

Jag går nu igenom kapitlet med småkakor, och har en del funderingar som jag undrar om ni kan hjälpa mig med. I introduktionen till kapitlet står det att man inte ska ta den mängden mjöl som står i recepten, utan spara en del till utbakningen. Men är det inte bättre om det står korrekt mängd mjöl i recepten, helst i gram, (OCH deciliter alltså, jag skulle aldrig drömma om att ta bort decilitrarna!) och sedan får man själv ta lite extra att pudra bordet med när man bakar ut kakorna? Min idé är alltså att jag borde minska lite på mjölmängden i alla recepten. Eller vad tycker ni? Minns ni vad ni tyckte om mjölmängden i recepten om ni har bakat några småkakor ur Sju sorters kakor? Och är det inte lätt att missa den lilla detaljen i introduktionen till kapitlet?

Jag är även lite sugen på att stryka margarin som ingrediens i recepten och enbart låta det stå smör. För smör är godare tycker jag. Men det kanske är lite snobbigt? Margarin är ju billigare, och dessutom mer politiskt korrekt om man vill blidka veganer.

Hur gör ni när ni kavlar ut mördeg till småkakor? I boken står det att man ska använda en kavelduk eller kavla mellan plastfilm, men är det så det går till hemma hos er? Själv brukar jag kavla mördeg på mjölat bakbord och med jämna mellanrum lossa den från bordet med hjälp av en tunn plåt, helst botten till en pajform. Här har jag tipsat om det tidigare.

Jag började även kika på bakelsekapitlet som inleds med recept på Snoddas. Men är inte Kärleksmums den vanligaste benämningen på dessa mjuka chokladrutor med chokladglasyr och kokos? Boken nämner att kakan har många namn, men listar inte ens namnet Kärleksmums.

Sju sorters kakor

Tusen tack för all er feedback på Sju sorters kakor! Era råd kommer vara till stor hjälp. Här följer en sammanfattning av vad ni vill att jag ska göra. Kanske mest för min egen skull, men ni kanske också vill ta del av det.

Flera av er påpekade att kladdkaka, hallongrottor och kolakakor borde finnas med. Det håller jag helt med om! Däremot råder viss oenighet om macarons och cupcakes borde finnas med. Svårt det där, och det hela handlar ju om vad man vill att Sju sorters kakor ska vara. Bör det vara ett uppslagsverk över äldre tiders kakor, eller en samling över både gamla och nya kakor? Jag tycker nästan det senare, självklart ska de äldre kakorna finnas kvar, men om man ändå ska göra en ny upplaga är det poänglöst om man inte låter samtiden göra avtryck. Vill man ha den precis som den var förr finns de gamla upplagorna på antikvariat. Men det finns heller ingen anledning att göra en supertrendig upplaga med enbart nyare kakor, sådana böcker kommer det gott om ändå. Mycket gammalt och lite nytt ska få samsas i den.

Alla kakfoton på helsidor ska plåtas om, de ser inte så roliga ut. Frågan är bara i vilken stil. Själv tycker jag mycket om de små frilagda kakbilderna som ligger efter varje recept. De kanske inte är så estetiskt tilltalande, men det är pedagogiskt och bra att ha en bild på varje kaka tätt intill receptet.

Några av favoriterna som ni nämner att jag absolut inte får stryka är havrekakor, syltrutor, toscakaka, chokladmuffins, (som är precis samma recept som kladdkaka), vanliga muffins, mazariner, Snoddas, wienerbrödbullar, kanelkaka, chokladbollar, (som inte ska heta negerbollar, det ströks i 2005 års upplaga) schackrutor, chokladcigarrer, drömtårta och Rimbobullar (en av mina favoriter också).

Några av er önskar mer choklad, inte bara kakaopulver, och moderna ingredienser som dulce de leche och lakritspulver. Margarin ska strykas till förmån för smör, det håller jag helt med om. Även fler kakor med glasyr på efterfrågas, men lite färre snarlika mördegskakor.

Ni kommer även med bra önskemål om praktiska tips om förvaring och hållbarhet, fler recept för allergiker, fler tipsrutor och ingredienserna angivna även i gram, och att ni önskar matt papper. Redan den senaste upplagan har ganska matt papper, men upplagan från 1995 är glansig.

Ett huvudbry är vad jag ska göra med tårtkapitlet. Många av tårtorna känns lite daterade och inte särskilt frestande. Men vad är en samtida tårta? Självklart ska klassikerna som sans rival och Oscar II:s tårta finnas kvar, men vad bör jag peta in istället för kesotårta med jordgubbar och mikrad chokladtårta? Och är det någon som bakar stubbe och malakofftårta?

Själv skulle jag vilja ha fler ingresser för att bli lockad att baka recepten, och för att få veta mer om slutresultatet och bakgrunden. Vet dock inte om det kommer att finnas plats och tid för detta.

Fortsätt gärna att komma med tips och tyck!