Omogna gubbar

De senaste åren har det varit lite trendigt med omogna jordgubbar. Befängt har jag tänkt, mogna jordgubbar som är så gott, varför plocka dem innan de kommer till sin rätt? Men jag gav det en chans i alla fall. Det brukar rekommenderas att man låter dem dra i sockerlag för att få fram sötman (men VARFÖR inte låta dem mogna på plantan istället så att deras naturliga sötma hinner utvecklas?) så jag hällde lite outspädd flädersaft över dem och lät dem stå ett par dagar. Jo vars, det var ganska gott, men det hade varit ännu godare med mogna jordgubbar. Dessutom var de jordgubbar jag använde mig av nästan lite i rödaste laget.

Kanske ska man istället se gröna jordgubbar som ett tillbehör till mat för de som är väldigt otåliga en sådan här kall sommar och inte kan vänta tills bären mognar, eller som vill äta upp dem innan fåglarna tar dem. Här finns till exempel ett recept på picklade omogna jordgubbar som ett tillbehör till grillat.

Pop rocks

Bröllopstårtan till prinsbröllopet häromveckan var ju en prålig sak i form av stora ringar med upplyst sockerdekor utplacerade på en ställning. Tårtan innehöll dessutom en överraskande ingrediens efter Carl-Philips önskemål: pop rocks! Ni vet sådana där syrliga godisar som sprakar i munnen. Just prinsens tårta innehöll finvarianten från Werners Gourmetservice (900 g för 715 kronor), men man kan även köpa påsarna ovan för en spottstyver på godisaffärer. Dock är nackdelen att sprakandet utlöses av saliven i munnen, så har man dem i fuktiga bakverk så försvinner spraket redan innan de serveras. Jag har testat att ha pop rocks i bland annat chokladbollar, men då gäller det att göra ganska torra bollar utan för mycket kaffe eller smör. Fördelen med finvarianten är att de är överdragna med choklad, och därmed skyddade mot väta.

Sockersöta klubbor

Sockervadd är så himla snyggt och liksom tivolifestligt, men sätta i sig en helt sådant där nystan stort som en fotboll känns lite onödigt. För några veckor sedan blev min son Nisse 3½ år, och eftersom det är en EVIGHET mellan att man fyller 3 och 4 så firade vi lite grann. Eller ganska mycket. Han har länge velat testa sockervadd, så jag köpte en burk sockervadd och gjorde små klubbor av att dekorera tårtan med. Supersnyggt och enkelt! Passar även att pynta cupcakes med, eller servera rakt av som klubbor på barnkalas eller vuxenkalas med typ cirkus- eller tivolitema.

Burkar med sockervadd brukar finnas i välsorterade godisaffärer (tex. Karamellaffären på Drottninggatan 14 i Stockholm), och jag tog helt enkelt små tussar och svepte runt papperssugrör och klämde till lite. Men förbered inte i för god tid, sockervadden suger åt sig fukt och sjunker ihop på ett par timmar om man har otur.

Blomsaft

I år har Instagram och Facebook plötsligt svämmat över av vänner och bekanta som gör syrensaft. Men häng inte läpp om du inte hunnit med. Jag testade att göra syrensaft för några år sedan, och det var kul och fint och ganska gott, men syren smakade det inte. Jag tror tyvärr att den där fantastiska syrendoften är lite för flyktig för att fångas i saft. Men jag kan ha fel, och fint blir det i alla fall i sociala medier, och det kan ju vara halva poängen.

Nu är flädern äntligen på väg att blomma, och den passar desto bättre till saft. Vresrosor är heller inte dumma att göra saft på, det blir en färgstarkt rosa saft med lätt parfymerad smak. Under receptfliken finns recept både på rosensaft, fläderblomssaft och fläderchampagne. Sök på de orden i din webläsare så är det lättare att hitta bland alla recept. Hinner du inte göra saft kanske du helt enkelt kan knö ner några rosenblad eller fläderblommor i brännvinet för lite roligare snaps i morgon på självaste midsommarafton. Trevlig helg, hoppas ni håller er så torra och varma som möjligt! Själv siktar jag på firande inomhus i stan.

Tävlingen avgjord!

Nu är tävlingen om fem ex av White Guide Café avgjord! Grattis till Katarina, Marianna, Mia, Pernilla och Ulrika!

Vad härligt att få höra om allt ni stör er på när ni är ute och fikar. Allra flest verkar irritera sig på bristande omsorg kring te, och det har jag full förståelse för. Själv är jag helt ointresserad av te, och så verkar det se ut även på många kaféer. Förlåt!

Andra irritationsmoment är inplastade mackor, oengagerad och otrevlig personal, dålig prismärkning, hög musik, brist på vegetariska alternativ och annat smått och gott.

En tjej som jobbat på kafé kommenterade att hon störde sig på gäster som proppade ner gamla servetter i kaffekopparna. Det ska jag erkänna att jag har gjort mig skyldig till. Ni som jobbar på kafé, passa gärna på att kommentera och gnälla tillbaka på annat ni stör er på som vi gäster gör!

Kakorna på bilden kommer från fina Enskedeparkens Bageri, ett av kaféerna i boken.

Prinspraliner

 Jag är långt ifrån rojalist, men har ändå lite svårt att ogilla det här med prinsbröllop. Alla ursäkter att äta bakelser tycker jag är bra! PR-proffsen på Haga Bageri har skapat en Sofia-bakelse, DN har idag en genomgång av stans prinsessbakelser (Wienercaféets korades som bäst) och ett gäng konditorer (bland annat Mattias Ljungberg (Tössebageriet),  Fredrik Borgskog (Clarion Hotel Post i Göteborg) Frida Lejon (Güntherska Hovkonditori & Schweizeri Uppsala) Per Olsson (Ljungbers konditori) och Patrik Fredriksson) är i full gång med att skapa bröllopstårtan och desserten som ännu är hemliga. Igår tittade jag in på fina gamla Ejes Choklad och de hade skapat två praliner inspirerade av bröllopet. En hjärtformad prinsesspralin med hallontryffel och rosa strössel och en prinspralin med blåbärstryffel och blått strössel (god).