Mellan hägg och syren

Ni vet, man kan ju bli lätt stressad av att det är så jäkla blommigt och fint nu och det går så fort och rätt vad det är så har alla syrener vissnat. I ett desperat försök att stanna klockan testade jag att kandera lite blommor för att bevara dem längre. Det var kul men väldigt pilligt och jag hade sällskap av 2,5-årige Nisse, så jag skyller det halvlyckade resultatet på honom.

Den här metoden för att kandera blommor går ut på att man täcker dem med äggvita och sedan strösocker och låter dem torka. Men det gäller att inte ha för mycket äggvita, för då blir det ett smält, kladdigt och tjockt lager socker. Tar man istället för lite äggvita så fastnar inte sockret. Lagom tjockt ska det vara alltså! Jag doppade blommorna i äggvitan, men det kan nog vara värt att testa att pensla dem istället.

Jag använde syrenblommor, violer och fuchsia, men det går självklart bra att använda alla sorters ätbara blommor, gärna obesprutade. Just fuchsia var extra roligt eftersom jag inte visste att de var ätliga, och de blev fantastiskt vackra när de var nydoppade. Jag tror kanske att det är bättre att sikta på att göra färska blommor ännu vackrare med ett lager strösocker, än att hoppas på att man ska kunna torka dem och bevara dem. Tydligen är även dagliljor ätliga (kanske även andra liljor, men där är jag osäker) och tänk er vad vackert det borde bli med färska liljor doppade i ett lager gnistrande strösocker som dekor på till exempel en bröllopstårta.

De få syrenblommor (en enda) och violer (knappt en) jag lyckades doppa i ett lagom tjockt lager äggvita och strösocker torkade snällt och blev fina och ganska goda. Syrenen smakade inte så mycket, men violen blev chipsknaprig och smakade violtablett.

Biltårteexpert efterlyses

Jag skulle vilja göra några efterlysningar. Håll i er!

1. Någon i Stockholms-trakten som baka baka en tårta i form av en Citroën 2CV. OBS! Inte bilmodellen på bilden, men det var det närmaste jag kom i mitt bildarkiv. Kommentera nedan om du eller någon du vet är en hejare på biltårtor så förmedlar jag er vidare till Eva på OmnOmnOmn Konfektyr och Deli som efterfrågar tårtan.

2. Någon (i Stockholms-trakten gissar jag även här) som kan ge en privatkurs i tårtbakning till en tjej som redan är grym på tårtdekorering, men som skulle behöva proffshjälp- och tips när det gäller bottnar, fyllningar och glasyrer.

3. Någon som ordnar bakningskurser för möhippor. Och svensexor förstås. Framförallt i Stockholm där jag får många förfrågningar som jag inte hinner med. Men även i resten av landet.

Vaniljkräm

Få saker är så oumbärliga när man ska baka som ett bra grundrecept på vaniljkräm. Det kan användas till nästan vad om helst: fyllning i tårtor, eclairer, napoleonbakelser eller som lyxigt tillbehör till pajer.

Självklart kan man ta till genvägar som Marsán och vaniljvisp när man känner för det, men det är något visst med hemgjord vaniljkräm. När jag hade kurs senast fick eleverna nästan som en uppenbarelse när de insåg hur gott och enkelt det var var att göra egen.

Så slit det med hälsan, här kommer mitt favoritrecept på vaniljkräm!

Vaniljkräm
4 dl standardmjölk
0,75 dl strösocker
0,5 vaniljstång
4 äggulor
2 msk Maizena majsstärkelse
50 g rumsvarmt smör

1. Mät upp mjölk och hälften av sockret i en kastrull. Dela vaniljstången och skrapa ur fröna. Hetta upp mjölken tillsammans med vaniljstången och fröna.
2. Blanda Maizenan med resten av sockret. (Obs! Gör just så. Jag har lärt mig den hårda vägen att vaniljkrämen inte blir klumpig om man blandar socker och Maizena först.) Rör ner äggulorna. Rör till en jämn smet och vispa ner lite av den heta mjölken för att förhindra att äggulorna koagulerar.
3. Låt mjölkblandningen koka upp och rör ner äggsmeten i kastrullen. Låt såsen koka någon minut på lägre värme under vispning tills den tjocknar. Dra sedan kastrullen från värmen och vispa ner smöret. Ställ gärna krämen i kallt vattenbad tills den svalnat. Förvara i kylskåp tills du ska använda den, och avlägsna då vaniljstången.

Det här blir alltså en lite tjockare vaniljkräm, inte vaniljsås. Vill ni ha vaniljsåsrecept får jag skriva ner det någon annan gång.

Glassigt

Jag gillar egentligen inte att vara en lydig bloggare och snällt skriva om alla nya produkter och företeelser som marknaskrafter har skapat just för att det ska bloggas och instagrammas och facebookas om det. Men den här gången kan jag liksom inte låta bli. GB har byggt upp en Magnum-glassbar på NK där man får skapa sin egen Magnum-glass, och det ser faktiskt jättejättegott ut. Fram till 15 juni håller de hus i Ljusgården.

För att väga upp mitt skamlösa promotande av detta gigantiska varumärke vill jag även tipsa om några små fina glasställen runt om i landet. Är du i Medelpad bör du inte missa ett besök på Söta synden som huserar i en ombyggd kyrklokal. Ytterligare några ställen som ryktas vara bra är nyöppnade Gelato Scarfó i Ålsten ett stenkast från Stockholm city, Glasscafé Tiziana i Vara och Razzle Dazzle glass på Gotland.

Våffelvägen

Har inte det här området i Sköndal de finaste gatunamnen någonsin? Tänk att bok på Mazarinvägen, Pepparkaksgränd, Kexvägen, Tårtvägen eller Semmelvägen!

Mia spanar

De som följer mig på Instagram verkar undra varför jag går på kafé så extremt mycket och ofta. Det har flera anledningar. Framförallt för att jag älskar att fika och alltid är hungrig och kaffesugen. Men också för att jag har fått en alldeles egen sida i tidningen Baka där jag tipsar om nya och bra kaféer. Så sjukt roligt! Det har även att göra med att jag jobbar med den alldeles utmärkta guiden White Guide Café som kommer i en ny upplaga 3 juni. Så sjukt roligt igen!


Mina senaste kaféupptäckter är superfina Café Pascal (bilden ovan) som öppnade för ett par månader sedan och som verkar ha allt man kan önska av ett kafé, samt Brot (bilden nedan) som är något så trevligt som ett tapaspatisserie. Minibakverk i långa rader!