Billigt billigt!

Jag har bakat chokladbollar. Helt vanliga chokladbollar, inga konstigheter. Inga smaksättningar, inget fancy strössel, ingen udda form, och det är så gott i all sin enkelhet. Och billigt. Sedan jag blev föräldraledig har jag insett att det kostar skjortan att underhålla ett chokladberoende. När jag jobbar köper jag choklad av bara farten hos grossister, och tänker inte så mycket på priset eftersom chokladen är nödvändig och dras på företagskontot. Men nu har jag börjat tänka lite mer på det där med ekonomin när det gäller bakning. Jag har dock inte kommit så långt, men jag kan tipsa om att chokladbollar, maränger, rulltårta och sockerkaka är relativt billigt. Äldre bakböcker brukar innehålla tips på hur man vänder på slantarna och råvarorna i ransoneringstider, jag får ta och kolla upp det hela i en sådan. Kom gärna med tips ni också!

Hembakat

Vänner och bekanta blir ofta lite nervösa inför att bjuda en konditor på kakor. Det är synd, jag älskar hembakat, är inte särskilt knusslig och tycker att det är inspirerande att se vad andra bakar. Så fort jag får nys om en loppis, klassinsamling eller ett scoutkafé med hembakat dyker jag upp som en gam. Bättre fika kan man inte få! Billigt, blixtsnabb service av ivriga barnarbetare, gott och småskaligt tillverkat. Häromdagen stötte jag på de här tjejerna från Segeltorpskolan som samlade in till klassresan genom att sälja kaffe, hallonsmulpaj och kärleksmums. Just när jag var kaffesugen, perfekt!

Det är just den sortens säkra kort som brukar dyka upp: chokladbollar, kladdkaka, våfflor, kanelbullar och muffins.

Nu med recept

Nu ligger receptet på de glaserade mördegskakorna uppe under receptfliken! Kakorna är hämtade ur min eminenta bok Macarons, cupcakes, cakepops och andra söta bakverk. Alltså, samma grej som i förra inlägget, bara andra kakor och ny bild.

De hjärtformade kakorna till möhippan stansade jag ut med min gamla pålitliga Kak-Petter. Ett utmärkt redskap som jag tycker borde nytillverkas.

Fotograf: Ulrika Pousette i egen hög person!

Sockersött

Jag skrev nyss om att jag aldrig håller kurs för möhippor, men ibland gör jag trots allt undantag. Förra helgen firade vi min kompis Louise genom att glasera mördegskakor så att det nästan ilade i tänderna. Superroligt! Vi glaserade kakorna i bröllopets färger vitt, grönt och rosa, och min tanke är att de ska kunna ha dem som give aways till bröllopsgästerna. Om de vill. Så fort jag hinner ska jag lägga upp receptet, men så länge hittar ni tips och inspiration hos Bakerella.

Kardemummabullar

Så länge jag kan minnas har kanelbullen varit bullarnas bulle. Den anses vara lite av en nationalklenod och har en egen dag som faktiskt fått stort genomslag till skillnad från fetaostens, falukorvens och ostkakans dagar. De senaste åren verkar den dock ha blivit omsprungen av kardemummabullen. Överallt i stans bullebodar ståtar kardemummabullar medan kanelbullarna för en alltmer tynande närvaro. Konstigt! Fabrique uppger att de säljer betydligt mer av kardemumman än kanelen, och att många till och med valde kardemumman när det var kanelbullens dag. Själv har jag helt ryckts med i trenden och blivit beroende av de små kryddstinna knytena. Mina favoriter här i Stockholm säljs på Bulleboden, Kafé Sjöstugan, Fabrique, Dessert och Choklad Stockholm (finns även att köpa på bland annat Café Ugo) och bullen ovan inköpt på grymma fiket Sorelle men bakad på Bakery and Spice.

Ladurée!!!

Asså, det är så stort, i fredags öppnade Ladurée på Grev Turegatan 15 här i Stockholm! Jag traskade dit på förmiddagspromenaden idag, helt overkligt, jag gick till Ladurée! Precis som i alla Ladurée-butiker möts man av en orgie i pasteller, macaronsen tornade upp sig i dignande högar och samsades om utrymmet med praliner, nougat, glass, och marmelad. Dock saknade jag de fina bakverken, men man kan ju inte få allt. Macaronsen tillverkas i Schweiz och flygs hit med jämna mellanrum.

All in all tycker jag att Ladurée är ett välkommet och ytterst trevligt inslag i stadens flora av konditorier, men vill även påminna om liknande ställen i närheten som inte är multinationella bolag (Ladurée finns sedan tidigare i bland annat Qatar, Turkiet, Japan, USA och Libanon) och där bakverken tillverkas för hand på plats av människor som brinner för det de gör: Holy Sweet, Tösse och Pont Nouveau.