Våga vara kräsen!

November 27, 2013

20131127-124339.jpg

Nya numret av tidningen Baka har kommit! Missa inte hundra sidor fullspäckade med kakor, bullar, matbröd, nyheter, prylar och inspiration. Och så min krönika. Kan ni inte lugna er tills ni får tag på tidningen kan ni läsa den här:

Ibland får jag frågan om jag som är konditor och bakar hela dagarna inte tröttnar på kakor. ”Nääääj!” svarar jag med emfas. ”Jag äääälskar kakor! Jag äter massor av kakor varje dag!” Och det stämmer, jag älskar kakor. Men tänker jag efter finns det faktiskt en hel del jag inte gillar. Lakrits till exempel. Förbannade lakrits. För ett några år sedan när det var hysteriskt trendigt kände jag mig tvingad av grupptrycket att baka med lakrits, och det var lika obehagligt varje gång. Jag kunde heller inte själv avgöra om det var gott eller inte, utan fick låta kompisar provsmaka och avgöra, och de var ytterst opålitliga. Den ena tyckte för mycket lakrits, den andra för lite, och själv tyckte jag mest att det smakade rävgift.

Det finns många råvaror som inte är direkt obehagliga, bara ointressanta. Jag tänker främst på björnbär. Smakar egentligen ingenting. Åtminstone inte de man kan köpa i vanliga butiker. Hittar man något litet björnbärssnår i en frodig dunge smakar det kanske underbart, men köpebjörnbär smakar mest bär. Intetsägande bär utan karaktär. De är fina att dekorera med, men när man sätter tänderna i dem är det mest kärnor. Ibland drar jag ändå till med björnbär i ett recept för att det låter fint. Björnbär. Jag tänker på gammaldags trädgårdar och engelska hedar där små skogsmöss irrar runt med solhattar på huvudet och små korgar på armen. Ibland tar jag till björnbär av ren desperation för att det finns för få bär. Jag kan ha det problemet när jag ska skapa ett receptjobb för en tidning eller en bok, att jag redan har använt mig av hallon, blåbär, smultron, jordgubbar, körsbär och krusbär och det enda som finns kvar är just björnbär.
Röda vinbär är ett annat förrädiskt bär. Så vackert att dekorera med. Alltså verkligen jättefint i alla sammanhang. Men så surt och trist att äta! Hur många gånger har ni inte lämnat den där vinbärskvisten som toppade bakelsen så vackert? Tacka vet jag frukter och bär som hallon, jordgubbar, äpple, passionsfrukt och havtorn som har balans mellan sötma och syra och dessutom en fantastisk och karaktäristisk smak.

På tal om dekor som borde bannlysas. Smörkräm. En styggelse! Jag älskar smör i alla dess former utom just smörkräm. Det smakar som oparfymerad hudkräm som fastnar i gommen. Tänk en riktigt god liten biskvi fylld med chokladtryffel som smälter i munnen. Varför skulle någon istället vilja sätta i sig en stor smörkrämsbiskvi där det liksom blir tandmärken i den salvaliknande fettkrämen och chokladsmaken lyser med sin frånvaro?

Sedan finns det saker som jag inte direkt ogillar, men som bara är ointressant. Smågodis, kexchoklad, geléhjärtan, karameller, klubbor och polkagrisar. Jättefint att titta på och roligt att baka, men det smakar ju bara sött.

Själv gillar jag en del bakverk som andra äcklas av. Semla med varm mjölk till exempel. Kanske världens godaste bakverk enligt mig, men en slabbig bullsoppa enligt andra. Jag älskar även vispgrädde och kan äta det med sked i stora mängder, medan andra får kväljningar efter en knivsudd.

Även jag har varit skyldig till en del obehagliga sötsaker i min strävan att hitta på något nytt. Det slog mig att messmör skulle kunna vara en intressant smaksättning i vispad grädde. Det var det inte. Vidrigt! Detta visade sig dock inte vara ett nytt påfund, utan en älskad norrländsk delikatess som kallas mesefil eller blana och ofta åker fram på buffén när det vankas jul- påsk- eller midsommarmat.

Jag är inte snobbig när det gäller kakor. Jag måste inte ha bakelser från finkonditoriet bara för att jag är konditor, hembakat från en loppis eller köpekakor från första bästa butik funkar alldeles utmärkt, men att vårda en viss kräsenhet tror jag kan vara sunt. Ska man äta något som är relativt onyttigt ska det vara riktigt gott för att vara värt det. Att nyttig mat inte alltid är jättegott kan jag tolerera (tänk brysselkål, quinoa, spenat etc) men ju onytttigare något är, desto större rätt har man att kräva att det ska vara sagolikt.

Advertisements

13 Responses to “Våga vara kräsen!”

  1. Men det hade ju kunnat vara jag som skrev det här inlägget. Inte det där med att jag skriver för tidningar och skapar recept efter recept, men vad gäller smakerna. Exakt likadant…. plus att jag inte förstår hur man kan äta semla UTAN varm mjölk. Det är ju så den ska ätas 🙂

    Den godaste lilla godsaken jag någonsin ätit delade vi också. Du skrev receptet och jag provlagade till din bok 😉

  2. victoria t said

    Håller med! Tänker också så- är det onyttigt så ska det vara gott. Förstår inte köp av palmoljestinna kakor i tiokronorsburkar.

  3. Cecilia said

    Jag står stadigt i ringhörnan där Hetvägg anses vara läskig varm bullsoppa:) En ren kränkning av vår underbara semla att dränka den i varm mjölk, så den upplöses i atomer. Huvaligen!

    Men lakrits är äckligt. Väldigt äckligt. Det enda som är ännu äckligare är smaken “viol” som var lite poppis förr i tiden, främst i hårda karameller. Blä. Men på tal om just lakrits, så såg jag på MAXI idag att de säljer Lakritsmaränger! Jag köpte dem inte, men tittade närgånget på dem (säljes i påse, vid tårtbottnarna) och de var kritvita. Så lakritssmaken kommer kanske bara från aromer?

    • miaohrn said

      Hmm… Mystiskt med kritvita lakritsmaränger. Men frågan är om den svarta färgen är så mycket naturligare. Lakrits är väl egentligen brunt?

      • Båthuspernilla said

        Med tanke på att de flesta köpemaränger i påse dessutom är helt äggfria kan man ju fundera över hur “naturliga” de överhuvudtaget är. (Fast jag känner en och annan äggallergiker som är glada att kunna äta köpemaränger.)

  4. Det är så härligt att läsa! Och i mycket tycker vi lika. Fast jag gillar inte samla alls. Bara att baka. Det tycker jag väldigt mycket om. Jag länkade till dig idag 🙂
    http://queenofkammebornia.se/2013/november/som-ett-barn-pa-julafton-2.html

  5. Ah. Instämmer helt när det gäller smörkräm. Riktig ischoklad med kokosfett är en annan fuling i samma kategori. Fy!

    Bra krönika dock, kul att man får läsa dem på din blogg!

  6. Håller helt med dig om bären, Mia! Men sk. hetvägg, nja… 😉
    Och fy för ischoklad som nämndes ovan {{{brrrr}}} Sämsta “julgodiset”. Det finns ju så mycket annat gott, som tur är!
    Trevlig första advent! 🙂
    /Jessica

    http://bakadekorera.blogspot.se

  7. Bara anna said

    Vad roligt att hitta in till dig! Visste inte att du bloggade. Men nu vet jag, vi ses.

  8. JohannaB said

    Jag älskar smörkräm! Och lakrits, helst riktigt salt pepprig variant med massa pulver i (fast då är det nog mer salmiaken än lakritsen som smakar…). Men jag håller med om bären, röda vinbär duger bara i saft och som dekoration, björnbär har vi massor i trädgården, men iår fick dom ramla ner, vi har redan ett antal påsar i frysen som vi inte vet vad vi ska göra av. Hjortron är också läskigt, bara massa hemska kärnor. Jag vill ha mina semlor utan både mjölk och mandelmassa 😉

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: