Kärnfritt

August 7, 2011

I byn på Svartsjölandet där jag är uppvuxen bor en dam som heter Gerda. Rejälare kvinna är svårt att hitta, och Gerda har de grönaste av gröna fingrar. I hennes trädgård hänger körsbären i jätteklasar, blommorna sprakar och krusbär, hallon och jordgubbar dignar från buskarna. Förutom att ta vara på allt i sin egen trädgård plockar Gerda svamp i skogen, röker fisk (som hon fiskar själv, även med nät under isen på vintrarna) och nackar änder med bara händerna. Och så bakar hon alldeles underbara kakor och bjuder på kokkaffe. Gerda har de mest fiffiga manicker för att safta och sylta, så när jag och min mamma skulle rädda våra moreller (eller surkörsbär som man ju också kan säga, men det låter ju inte lika gott) undan de glupska stararna lånade vi hennes körsbärsurkärnare. Jag har bara kärnat ur körsbär med en sån där liten sak man brukar ha till oliver, men det tar ju en evig tid och stänker ner hela köket. Annat var det med den här effektiva tyska apparaten, hej vad det gick!

Gerda är själv tyska, och i Tyskland och kringliggande länder är man så mycket bättre på att ta tillvara på och använda körsbär än vad vi är i Sverige. Man gör Schwarzwälder Kirschtorte, körsbärsbullar, körsbärspaj och gud vet allt. Vi stoppar dem ju bara i munnen på stört just eftersom de flesta saknar körsbärsurkärnare, för kärnan är ju ofta kruxet om man vill använda bären till annat än saft eller spottsoppa (körsbärssoppa där kärnorna är kvar så att man måste spotta ut dem medan man äter). Likadana apparater som Gerdas säljs förresten på Bagaren och Kocken.

Av morellerna kokade jag sedan körsbärssylt. Jag använde syltsocker, och då går det ju snabbt som ögat. Det är säkert helt emot alla syltkokartalibaners principer, men det blev gjort i alla fall. De fina etiketterna har jag köpt på Klaraform.

7 Responses to “Kärnfritt”

  1. Emilia said

    Glöm inte clafoutis, Mia! Då behövs det ju körsbärskärnor, annars så fattas det arom (och körsbärskärnaspottaglädje eller vad det nu heter på Svenska). Och med körsbärskärnorna kan man ju även fylla små kuddar, så som vetevärmare…

  2. Ahhhhh…. älskar syrliga körsbär (heter klarbär här nere).

  3. Greta said

    Åh, vilken mäktig maskin! =o)

    Jag fick en körsbär-å-hallonspaj av min moster för några veckor sedan som var ett riktigt projekt. Hon hade kärnat ur bären med en olivurkärnare och sedan bankat sönder själva kärnan och plockat ut mandeln (jag visste inte ens att det fanns en sådan där inne) och sedan gjort paj på alltihopa. Tyvärr var pajdegen lite för smakrik för att körsbären skulle komma till sin fulla rätt, en kompott med mjölk hade nog varit vassare, men det var kul att äta en rätt med körsbär!

    Grattis till boken förresten! Har just läst ikapp efter semestern och såg en turkos snygging i ett gammalt inlägg.

    • miaohrn said

      Åh, mycket ambitiöst att pilla ut de pyttesmå körsbärskärnorna, visste heller knappt att de fanns. Och tack till grattiset! Hoppas du har haft en skön semester.

  4. Jeannette said

    Är halvschweiziska och lycklig ägarinna till ovanstående manick. Trodde faktiskt att “alla” hade en sån… Nåväl, nog om detta, i veckan gjorde jag en lyckad kombo som du kanske vill testa? Hälften mogna persikor/ hälften urkärnade surkörsbär i en paj med lock. Hade i ganska mycket socker och potatismjöl plus en liten doft av kanel – det blev kanongott! Gjorde faktiskt två – en med färska körsbär och en med tyska urkärnade som man köper på glas i välsorterade affärer – det blev lika bra vilket som.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: