Bytt är bytt kommer aldrig tillbaka

August 4, 2010

Att kaféer byter ägare oftare än vinden vänder är ett välkänt faktum, och lika komiskt är det varje gång jag pratar med en före detta kaféägare som bedyrar att det har blivit så mycket sämre med de nya ägarna. De reagerar alltid likadant och fejkar bestörtning över hur allt har förfallit, men under ytan är de lite glada att de är oersättliga. Oftast har de tyvärr rätt, nästan alltid när ett helt kafékoncept säljs så blir det lite sämre. Till en början syns det bara i små små detaljer som att menytavlorna inte skrivs med samma snygga handstil. Sedan fortsätter förändringarna i krypande takt med att de personliga möblerna byts ut en och en mot Ikea-möbler samtidigt som toaletten blir sunkigare. Vid det laget har även de charmigt hembakade kakorna bytts ut mot bakverk från Delicato eller Alimenta, och mackorna med roliga pålägg ersatts med ciabatta med brie och salami. Jag blir lika ledsen varje gång, och tror att fenomenet beror på att den ursprungliga ägaren byggde upp sitt kafé med kärlek, hårt slit och massor av fantasi och kunskap. När han eller hon sedan har jobbat upp ett populärt kafé som kan säljas för en schysst slant är köparen ofta någon som kanske saknar fingertoppskänsla och omsorg för stället, och mest är intresserad av profiten.

Motsatsen förekommer självklart också, men då handlar det oftast om att den nya ägaren endast tar över lokalen och bygger upp ett nytt kafé.

I helgen stötte jag på båda fenomenen. I lördags fikade vi på Café Publik i PUBs bottenvåning, som när de startade satsade på riktigt bra kaffe, hembakade söta små kakor och fräsch och god mat och mackor. Lokalen är fin med högt i tak, och ligger mitt i city där det annars kan vara svårt att hitta bra kaféer. Nu har kaféet haft nya ägare i ett år och på disken hade de radat upp prefabricerade mazariner och chokladbollar. Espresson smakade sådär och kostade 22 kronor, och vi gick därifrån besvikna och lite sura.

I söndags blev det istället ett besök på Gamla Orangeriet i Bergianska Trädgården, som förvisso var riktigt bra när jag senast besökte det för 4-5 år sedan, men som nu hade blivit ännu bättre. Det som främst fick mig på fall var en stor hög med svenska, brittiska och franska mattidningar. Och så är ju lokalen vacker som en dröm, och maten var god, om än ganska dyr med tanke på de små portionerna.

Hela Bergianska är förresten ett schysst utflyktsmål med tjusig park, fina promenadstigar och badklippor på ganska nära håll. Missa heller inte den japanska trädgården, och blir du inspirerad finns en stor Plantagen-butik att shoppa loss i.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: