Mia, min Mia

Jag och min kompis Mia är lika på nästan alla sätt och vis. Vi har samma namn, samma jobb, samma skivor och samma fäbless för att ha solen i ögonen och julstjärnor i fönstret året om. Det är egentligen bara två saker som skiljer oss åt; Mia älskar lakrits men avskyr programmet Christer i P3, medan jag gillar Christer men tycker att lakrits smakar pyton. Ibland krockar det lite, som i veckan när Mia kom tillbaka från Paris och hade köpt samma strössel i present till mig, som jag redan köpt till mig själv när jag var där ett par veckor innan. Av allt strössel i Paris! Men det skadar ju aldrig att ha dubbletter av fint strössel.

Dessutom hade Mia köpt med sig några söta små kakor som jag missat, jag tror att de hette patiences, eller något liknande, och de ser ut som små, enkla macarons, men är lite hårdare och smakar bergamott.

Jag hade lovat mig själv att jag inte skulle tråka ut er med mer Paris-tjat, men sedan hände ju strösselsammanträffandet, och så fick jag tips om en mataffär som verkar så bra. G. Detou heter den, och när jag började söka efter den stötte jag på David Lebovitz fina blogg där han delar med sig av tips och recept han snappat upp som konditor bosatt i Paris.