Geléhjärtan

Tycka vad man vill om Alla hjärtans dag, men en anledning att vara snäll, köpa blommor och äta godis kan ju inte vara helt fel. Till senaste numret av Gourmet har jag gjort en steg för steg-skola om hur man gör geléhallon. Lite pyssligt är det, så det kanske är bäst att börja förbereda redan nu om de ska bli klara till på tisdag. Spring och köp tidningen eller kolla in skolan på gourmet.se!

Jag är ingen godissnobb, men saftiga och smakrika hemgjorda geléhjärtan gjorda på riktiga hallon är något helt annat än köpehjärtan.

Vill du istället göra lite snabbare pyssel inför Valentin kommer här några tips:

• Köp en semla och stansa ut ett hjärta ur locket med ett pepparkaksmått.
• Smält choklad och pensla ut i form av hjärtan på ett bakplåtspapper. Strö över godis, nötter eller annat fint och gott och låt stelna i kylen.
• Grädda våffelhjärtan till frukost.
• Gör fluff på geléhjärtan och spritsa på cupcakes, en tårta eller semla. Dekorera med geléhjärtan.
• Bänd försiktigt upp ett kinderägg. Ta leksaken själv och stoppa in en kärleksfull lapp och eventuellt liten present. Slå in igen.

Bilden är plåtad av självaste Helén Pe!

Pappersfritt

Själv är jag så pass gammalmodig att jag gillar riktiga papperstidningar som man kan sitta och prassla med, men jag måste medge att det finns en del riktigt fina nättidningar. Här i Sverige har vi Le Parfait, från London kommer Mowiekay Magazine, och från New York Sweet Paul Magazine. På sajten Issuu verkar det finnas massor av tidningar, och även kakböcker att provläsa, till exempel den här fina från Women’s Weekly. Billigt och resurssnålt är det dessutom!

Ett bakande folk

Ett nytt eminent nummer av tidningen Baka har landat i tidningshyllorna, och däri hittar man min senaste krönika, som även kan läsas just precis här:

I min värld är det självklart att man bakar hemma. Min värld är förvisso ganska liten och begränsad, men jag vågar ändå påstå att vi svenskar överlag är hängivna hemmabagare. Vi har länge levt på landsbygden i självhushåll och lärt oss ta vara på vad jorden ger. Till skillnad från exempelvis Frankrike där det finns ett bageri i varje hörn, har vi inte haft lika god tillgång till nybakat bröd. Vår brödkultur har dessutom främst bestått av hårdbröd och mörka, hållbara sirapslimpor, och därmed har inte samma behov av att köpa färskt vitt bröd varje dag funnits.

Det här med bakning har självklart gått upp och ner i olika perioder. När jag var liten bakade min mamma det mesta av vårt matbröd själv, och eftersom vi var så bortskämda med det uppskattade vi det egentligen inte. Höjden av lyx var när vi fick köpebröd, allra helst vita fluffiga frallor eller tekakor. Numera tänker jag precis tvärtom, att hembakat bröd alltid är att föredra framför butikernas massproducerade limpor och smaklösa frallor.

Länge har vi bakat för att det är mest ekonomiskt så, äldre kokböcker är fulla av tips om hur du sparar slantar genom att göra ett stort veckobak där du får ut både bullar, kransar, släta frallor och skorpor ur en och samma vetedeg. Gärna med billigt margarin som bas. Nu för tiden tror jag snarare att man bakar för att det är lustfyllt och roligt, för att fira och överraska, och det ekonomiskt fördelaktiga är sällan det främsta skälet. Många tittar nog inte ens på prislappen när de handlar ingredienser, när man väl bakar är det lika bra att köpa det fetaste smöret, den finaste chokladen och ägg från glada hönor. Istället är tid bland det dyrbaraste den stressade nutidsmänniskan har, därav statusvärdet i det hypade surdegsbakandet.

Nya kolhydratsnåla dieter som GI och LCHF har också påverkat vår brödkonsumtion och vårt bakande. För 10-15 år sedan ansågs bröd vara en viktig och nyttig stapelvara i vår kost, för att några år senare bli utskällt och stigmatiserat. GI kan säkert vara bra på många sätt och vis, men själv skulle jag aldrig kunna avstå från vitt, nyrostat bröd, frasiga croissanter och kanelbullar i några längre perioder. Max en dag eller två. När jag häromveckan skulle köpa smör för att baka gapade butikernas hyllor tomma, och en trolig förklaring är den smörstinna LCHF-dietens genomslag. Vi har även LCHF-bantarna att tacka för att det äntligen börjar bli lite lättare att få tag på mandelmjöl till macaronbaket, eftersom mandelmjöl även funkar som ett kolhydratfattigt alternativ till vetemjöl.

Vi som bakar hemma verkar kunna delas in i två kategorier. Den första kategorin tillhör jag själv, och det är vi som vill göra det så enkelt för oss själva som möjligt, vi bakar kladdkakor, muffins, scones och smulpajer. Lustfyllt och spontant för att få oss en snabb sockerfix när suget slår till. På min kakblogg kan jag se vad folk söker på för att hitta dit, och framåt kvällarna är det många som googlar på ”sött och snabbt” för att tillfredställa sitt sötsug.

Den andra kategorin är mer masochistiskt lagda, de kastar sig in i svåra projekt som ofta misslyckas. De nördar ner sig i surdegsbröd, macarons och chokladtemperering, och stångar sig blodiga med knepiga recept för att till slut kunna lyckas och triumfera. Det ska gärna vara lite av en prylsport också, bakstenar, termometrar, jäskorgar och pralinformar införskaffas och den finaste chokladen och det obskyraste mjölet köps in från världens alla hörn.

Alla bakar ändå inte. Ofta träffar jag folk som säger att de inte kan baka, och många verkar ha inställningen att man antingen bakar eller lagar mat, men att göra både och inte går ihop. Själv har jag den klämkäcka attityden att alla kan baka, och anser man sig inte kunna det handlar det kanske främst om att man inte riktigt har tålamod att följa ett recept och mäta och väga noggrant. Är man lite ivrig och gillar att höfta i köket kanske matlagning passar bättre än bakning som kräver en viss precision. Men kan, det kan alla.

På veckans arbetsschema

Höst betyder choklad i mattidningsvärlden, så idag laddar jag med kladdkakebak. Det är ju långt ifrån höst nu, jag vill inte vara en “sommaren-är-kort-Tomas-Ledin-typ”, men det gäller att ha framförhållning. Denna vecka ska jag även ägna åt pepparkakshusarkitektur, sommarkakor till nästa år, julgodis, grillade desserter och cheesecakes i en enda härlig röra.

Ice ice baby

Icakuriren har kommit ut med en bokliknande tidning vid namn Sommarmat, och jag fick den stora äran att göra ett lass glassrecept till den. Det är ju alltid lite pirrigt att hinna plåta glass innan den smälter bort, men det var galet gott, roligt och inspirerande. Björn Tesch har plåtat de fina bilderna och ovan syns en vattenmelonsorbet, nedan Miriam som balanserar vaniljglass och hallonglass, och längst ner iskaffemilkshake. Under receptfliken har jag lagt upp ett grundrecept på vaniljglass samt förslag på variation. För vad kan vara bättre tidsfördriv på semestern än glasstillverkning?

Lite glasstips som hjälp på traven:

• Att ha en glassmaskin för att kunna göra glass är inte nödvändigt, men gillar du hemgjord glass kan det vara värt att investera i en. Hör först dig för hos familj och vänner, många brukar ha en glassmaskin som står och samlar damm i köksskåpet. Det brukar även gå att köpa billiga och fullt fungerande glassmaskiner på loppis.
• Till den vanligaste modellen av glassmaskin stoppar man ner en frysklamp i behållaren. Motorn vispar sedan rund glassmeten ovanpå frysklampen, och på det sättet fryser glassen till. Frysklampen måste vara väl infryst för att det ska fungera, så lägg gärna in den i frysen ett dygn i förväg. Man kan inte frysa särskilt stora satser åt gången, och man kan heller inte frysa två satser efter varandra.
• Koka gärna glassmeten dagen innan och låt den stå och ”mogna” i kylen över natten för att få fin smak och konsistens. Är du ivrig behöver du bara vänta tills smeten har kallnat.
• Hemgjord glass är allra godast och har bäst konsistens när den är alldeles nygjord, men du kan självklart förbereda den och frysa in. Glassen blir riktigt hård i frysen, så ta ut den i god tid innan serveringen och låt den mjukna lite.
• Har du ingen glassmaskin kan du frysa in glassen i en bunke eller form i frysen. Rör ungefär var trettionde minut tills den är fryst för att glassen inte ska bli isig. Vill du få den extra krämig kan du mixa med stavmixer var trettionde minut tills glassen är infryst. Utan glassmaskin går det även utmärkt att göra parfait.

Har ni vägarna förbi Liljeholmens Centrum i Stockholm, Gallerian i Västerås eller Eurostop i Halmstad tycker jag att ni ska passa på att testa Galna Glassen. Verkar vara ett riktigt schysst glasställe där du väljer bland smaksättningar och tillbehör som lakrits, Snickers, gummibjörnar, cookies och kokosbollar och där  glassen blandas ihop på en fryst granitsten medan du väntar.

Smuligt

Jag blir så glad när det kommer nya mattidningar, och det senaste tillskottet heter Mitt Kök och ges ut av Expressen. Ett nytt nummer kommer varje vecka och säljs onsdag till fredag för endast 15 kronor. Jag har fått göra massor av roliga receptjobb för Mitt Kök, och det första ut är på smulpajtema, jordens kanske godaste bakverk om jag får säga vad jag tycker. Åtminstone delad förstaplats med semlor. Recepten publicerades i tidningen som kom förra veckan, och säljs därför inte längre, men under receptfliken har jag lagt upp ett recept på en jordgubb- och flädersmulpaj. Passar perfekt som midsommardessert!

Ingen mindre än självaste Ulrika Pousette har plåtat bilderna.