Vinnarna!

Igår under stor pompa och ståt tillkännagavs vinnarna i White Guide Café 2013!

Årets bästa kafé – Olof Viktors i Glemmingebro

Årets kaffebar – Koppi i Helsingborg

Årets Fikaställe – Rosendals Trädgårdskafé i Stockholm

Årets Värt En Resa – Leva Kungslador i Visby (ägarinnan till höger på den undre bilden. Till vänster Alice Brax.)

Årets Konditori – Vete-Katten i Stockholm (ägaren Johan Sandelin på översta bilden.)

Nu finns den oumbärliga boken att köpa bland annat här.

Det var extremt läskigt och väldigt roligt att vara konferencier, självklart gjorde jag ett par pinsamma tabbar, men inget så pass illa att jag måste begå harakiri.

Alla Stockholmare som inte har vägarna förbi Helsingborg kan jag glädja med att Koppi just har öppnat en pop up-butik på Åsögatan 174.

Pressbilderna är fotade av Tibor Bárány

Kafébibeln

Imorgon är det premiär för kaféguiden White Guide Café, och jag ska vara konferencier på prisutdelningen. Sjukt roligt, sjukt nervöst! Här kan ni hitta alla de nominerade kaféerna.

Boken täcker stora delar av landet och guidar till de bästa kaféerna, konditorierna och kaffebarerna. Den innehåller dessutom massor av trendspaningar, artiklar och statistik. Och inte vilken statistik som helst, boken listar allt från kanelbullepriser till dammsugartrender och olika namn för kärleksmums. Det finns en risk att jag blir överentusiastisk på prisutdelningen, jag älskar den här boken!

Barnförbjudet

Den senaste veckan har det rasat en debatt i Stockholms tidningar om förbud av barn på kaféer. Jag har full förståelse att det kan vara ett problem för kaféägare om hela lokalen blockeras av barnvagnar och springande ungar, men själv tycker jag bara att det är trevligt om generationer blandas på kaféer och restauranger. Jag har aldrig upplevt att något barn stört, men eftersom jag känner många som driver kafé, och vet hur jobbigt det kan vara för dem försöker jag alltid bete mig exemplariskt när jag är ute och fikar med Nisse. Jag lämnar om möjligt vagnen utanför, jag städar golvet efter oss om han har drällt ner och plockar med mig allt skräp, och jag lämnar inte illaluktande blöjor på toaletten. I möjligaste mån försöker jag undvika rusningstid kring frukost, lunch och middag. Monica Eisenmann som tidigare drev The Cookbook café har skrivit en vett och etikett-guide till det hela på sin blogg.

Jag ser egentligen bara det som en fördel om kaféer och restauranger är tydliga med att barn inte är välkomna. Det värsta som finns är om man har betalat för en dyr måltid och måste kasta i sig den för att personalen behandlar barnfamiljer som paria. Det hände oss för några veckor sedan (kl 17.30 en tisdag) på Linje 10. Jag förstår att Linje 10 inte är Öppna förskolan, men vi skulle aldrig gått dit om vi inte visste att Nisse gillar att sitta tyst och stilla och spana på folk och käka bröd på restauranger och kaféer. Till saken hör att de flesta barn (okej, jag har ingen aning om det stämmer, men så funkar iallafall Nisse) kan vara hur gnälliga, högljudda och sura som helst i hemmets lugna vrå, men så fort de får sitta i en barnstol i en stimmig restaurangmiljö med massor av lampor och liv och rörelse är de som tända ljus. I en viss ålder iallafall.

Egentligen är det inte mycket att gnälla om, Stockholm har troligtvis flest barnstolar per kafé i hela världen, (tack Ikea för den där 149-kronorskapelsen!).

Vad tycker ni om det hela?

Som ni ser är Nisse väldigt förtjust i kaffe. Jag vet, det är alldeles för tidigt, jag är en dålig mamma.

Folk och fika

I morse hade jag en frukostdejt med Rachel Khoo, en fantastiskt trevlig och tjusig brittisk matskribent bosatt i Paris. Håller tummarna att någon smart TV-människa köper in hennes BBC-program My little Paris kitchen. Vi fikade på Drop coffee där jag även stötte på grymma skribenten Emi Gunér som berättade att hon just översatt boken Om jag var din hemmafru till engelska.

Runt hörnet hittade jag nyöppnade bageriet Petrus (på bilderna) och där utanför stog kocken Tom Sjöstedt, nyss hemkommen från Erfurt med en guldmedalj han rott hem tillsammans med resten av kocklandslaget i matlagnigs-OS. Han berättade även att han har planer på att öppna en egen krog!

Vid det laget var jag så fikasugen IGEN att det blev kaffe och smörgås på Kaffe, och där satt Carl Johan De Geer (skapare till legendariska Tårtan) och gav kulturell stämning till hela stället. Folk- och fikaflyt hela förmiddagen, nu gäller bara att jag tar mig samman och få lite jobb gjort också!

En bra dag

Jag har haft en inspirationsdag idag. Ett fantastiskt koncept jag sällan har unnat mig tidigare. Som frilans är det lätt att man bara jobbar på utan att lägga tid på kurser, konferensresor, kick-offer och julbord, men i ett kreativt yrke måste man få lite input ibland också. Så jag har ägnat hela dagen åt kondisbesök och rekvisitashopping. Först var jag på väg till Kafé Esaias som ryktas ha världens femte bästa kaffe, men sedan såg jag att det öppnat ett nytt ställe vägg i vägg, så jag slank in där istället. Papa Lee  Bakery heter det och är mig veterligen det enda ställe i Stockholm som har brittiska bakverk. Jag testade en Eccles cake, men de har även Chelsea buns, Bakewell tart och scones. Och lite svenska kakor och praliner!

Efter ett långt och dyrt stopp på Apollo antik som har 50% rabatt på allt, och lunch på Arirang tittade jag förbi nyöppnade Paris-konditoriet Lenôtre som har öppnat på Karlavägen 59.

Bakelser och macarons galore! Jag kikade ändå in på Tösse och Holy sweet, men vid det laget hade till och med min kakmage nått sin gräns.
På underbara A la carte Antik hittade jag en superfin kakburk, på Panduro gladdes jag åt att de numera har en ganska fyllig bakningsavdelning och på Granit fascinerades jag av att även de har börjat sälja macarons. En väldigt bra dag alltså, mer sånt!

Second breakfast

Jag älskar frukost. Redan innan jag hinner ut genom dörren på morgonen är jag hungrig igen och vill ha mer frukost. Har jag fått på mig spenderarbyxorna går jag då till ett kafé och äter en andra frukost, gärna en grötfrukost. Prisvärd grötfrukost har jag hittat på Två systrar och en kock (bilden), Bageriet 1935 och Ritorno. Ni som har vägarna förbi Köpenhamn missar väl heller inte hypade gröthaket Grød.